hmmm, funderingar.

asså, jag är trött nu. jag skriver det ganska ofta, att jag är trött på allt och sånt. Men nu mådde jag fan bra och nu jaa vad ska man säga det har runit ut i skiten. Jag har faktiskt ingen lust att vara kvar nu. all bullshit! dom säger till mig att allt kommer bli bra. Men jag är inte riktigt säker på det. Detta vara världens sämsta sommarlov någonsin. jag var så taggad, jag trodde verkligen att denna sommaren skulle bli grym och nu ser jag var jag har gjort detta sommarlovet och ser vart jag sitter och göra nu. FAN HELVETES JÄVLA SKIT LIV JAG HAR ! åååååh, får ryck. vill bara ramla ihop och inte resa mig upp, bara ligga kvar och titta på hilmen och sedan åka upp dit och vara där uppe och ha det bra, inga tankar, inga sårade hjärtan, inga tårar! jag är så trött på det här nu..
hjälp mig , annars försvinner jag inom kort. pallar inte vara kvar i detta samhälle, bland allt gammalt folk som svikit mig, vill bara träffa nytt folk och inte känna en person. träffa någon som älskar mig för den jag är inte för den jag kunde vara. inte sitta på torget och falsk skratta med mina kompisar som jag har kvar, inte kunna ha ett sant skratt inte tycka om att le, och att sedan komma hem och se sig i spegeln och tänka samma tankar om och om igen. att fyfan är jag kvar i denna fula, misslyckade kroppen. Vill bara kunna tvätta av alla tankar, fan asså dessa tankar jag är trött på dom jag kan komma på så mycket som är fel på mig och allt runt om kring mig, det är så mycket. det finns miljoner av dessa tankar som kommer på en och asmma gång därför skulle det vara skönt att bara komma ifrån dom för en gångs skull eller att hitta någon som hjälper mig att komma ifrån dom att glömma det att jag bara tänker på den personen. att den människan inte försvinner som alla andra hazr gjort ifrån mig dom senaste fem åren. jag är så trött på att mista människorna jag tänkte på och aldrig släppt ur tankarna en sekund. dom som ändå svek mig som liten och sårbar. alla dessa tårar som jag har upplevt allting krossar mig inombords. jag kanske inte visar det men dödar mig, jag pallar inte, jag har ingen ork, jag har inte  livskraft att fortsätta. att falsk le, att försöka vara där men jag är någon helt annanstans i tankar.
Säger det en gång till. HJÄLP MIG INNAN JAG FÖRSVINNER UR MIG SJÄLV. en/ flera många betydelsefulla bilder:

i believe,

I swear I believe
         
I said, "I swear I believe"
I said, "I swear I believe"
I said, "I swear I believe"



kärlek ? ;s

kärlek kan ju bara dra år skogen. Jag är trött på alla krossade och skadade hjärtan och själar. Nu sitter jag här och lyssnar på kärleks låtar och vill vara lycklig, men hur sjutton ska det hända? jag är så himla trött på att bara gå runt och leka. Därför vill jag hitta någon som stannar hos mig. som inte lämnar mig när jag är äntligen är lycklig. en dag ska jag ligga sex fot under marken,höra regnet som droppar och fåglarna i parken, inga skulder att reglera, ingen sorg att bära på bara en sten med mitt namn och folk som kommer och går. kanske kommer du att sörja, kanske lägga ner en ros, kanske till och med sakna mig trots allt jag gjort, kanske kommer du att tänka, hon var ingen dålig tjej. hon hade mål och ambition men drev ur sikte och försvann,








fuck this shit,


fuck this shit, fan vad jag är trött på alla falska personer man ska träffa finns det inga riktiga längre,
asså jag är så jävla förbannad. jag kan nästan explodera, varför är det alltid att jag hamnar i den här situationen. och det är jag jävligt trött på. ingenting går ju uppåt längre det sjönker bara längre och längre ner. jag hoppas det blir bättre nu när jag ska åka iväg. äntligen jag behöver komma här ifrån . jag hara bara varit hemma i en vecka nu men asså det känns som jag har varit hemma i en evighet.
så det ska bli jävligt härligt att bara åka till gotland och rensa tankarna och bara umgås med min familj och skratta och ha det bra för en gångs skull.


RSS 2.0